F for Fake
Tiago Duarte self-translated from Swedish by the poet Should I pretend to my daughter that I’m well-informed, sure, and in control. Should I pretend to her that I do not feel any anxiety or sorrow when I think of the future and the present, when I think of the past. (which we visit again and yet again to no avail) Should I pretend to my daughter that I can calculate all possibilities and always take the best decisions; that I can understand all circumstances, that I can predict consequences. Should I pretend that common-sense exists when this concept is wrongly used limitlessly of the most selfish and foolish? Should I pretend to my daughter that I don’t worry about inflation, the war, the environmental crisis, and permanent employment? Should I instead describe Heaven for an AI and expect it to paint something which is satisfactory and feasible both unlikely and realistically? Should I pretend that all that exists is true? |
B som i bluff
Tiago Duarte Ska jag låtsas för min dotter att jag är kunnig, säker och har kontroll. Ska jag låtsas för henne att jag inte känner ångest och sorg, när jag tänker på framtiden och nutiden, när jag tänker på det förflutna. (som vi besöker om igen och åter igen till ingen nytta) Ska jag låtsas för min dotter att jag kan kalkylera alla möjligheter och alltid ta det bästa beslutet; att jag kan förstå förutsättningar, att jag kan förutspå konsekvenser. Ska jag låtsas att sunt förnuft finns när begreppet fel används gränslöst av den mest själviska och enfaldiga? Ska jag låtsas för min dotter att jag inte oroar mig för inflationen, krigen, miljökrisen och tillsvidareanställning? Ska jag istället beskriva himlen för en AI och förvänta mig att den ska måla något som är tillfredsställande och genomförbart både omöjligt och realistisk? Ska jag låtsas att allt som finns är sant? |